Godisminnen...
Hur är det egentligen med näringsinnehållet? Vad finns det mest av i gelegodis? Är det protein av gelatin som kommer från djurkadaver, eller är det kolhydrater från sockret? GI eller inte? En sak är klar i alla fall - massor av tomma kalorier och egentligen inget för vegetarianer!
Resultatet av en sådan här portion = ångest och sockerchock.
Varför en ballong? Det måste ju vara något kul i gottepåse!
Om bara tre sorters godis skulle finnas kvar i min värld skulle det vara:
1. Lakritsbåtar
2. Punschpraliner
3. Skumbananer
Mormor Hanna hade alltid en påse med blandade Lakrits- och Hallonbåtar i skafferiet, bakom andra grejor (undrar varför?;-) När jag hade hemma hos henne ett tag, fanns det bara Hallonbåtar kvar i påsen och mormor tyckte att det var Mycket Mystiskt! Hos mormor fick vi alltid en Twistpåse att dela på, vi barn. Min favorit var lakritskolan i lila-guldigt papper och för det mesta fanns det bara en sådan i varje påse, så man fick vara snabb.
Hos farmor Sonja och farfar Erik stod en kristallskål med godis alltid framme, det var mest hårt godis som såg ut som apelsin- och citronklyftor och så Danske Kungens bröstkarameller. Det enda mjuka var punschpraliner och de var för det mesta slut. Bara spåren, de små vita kulorna, fanns kvar i skålen. Farmor jobbade deltid på Pressbyrån i Billesholm och tog hem serietidningar till mig som jag läste mycket försiktigt (inget godisätande under tiden) för hon skulle ju ställa tillbaka dem i kiosken sen. Preskriberat brott vid det här laget, får man hoppas.
Salta blå fiskar får mig att minnas kiosken på friluftsbadet i Bjuv på 70-talet. Med frottébadrock över våt baddräkt, köade man barfota på de iskalla betongplattorna med några kronor i handen. Det blev en hel del salta fiskar och Nötcreme för några kronor på den tiden! Mmm, Nötcreme, att slita av ett hörn med tänderna och bara njuta! Tänk att den smakar precis likadant idag när man missbrukar en i smyg i bilens trygga avskildhet!
Som fem-sexåringar köpte vi tuggummi i "tjollen" på Högastensgatan i Helsingborg. Farbrorn som hade kiosken satt i rullstol och var jättesnäll. Men är det inte fler än jag som undrar? Var i hela friden tog Salta Riff vägen? Dessa buteljgröna, smuliga tuggummin som inte fått någon efterföljare att tala om. Saknar dem! (Vi köpte också John Silver utan filter till mamma, no problemo! Det var en annan tid...det där 60-talet)
http://www.facebook.com/group.php?gid=5679569429#/topic.php?uid=5679569429&topic=10668
Visst brinner du nu, kära läsare, av längtan att få tala om för mig och världen vilka som är dina tre favoriter och varför!
Skriv en kommentar och lätta ditt hjärta!
Resultatet av en sådan här portion = ångest och sockerchock.
Varför en ballong? Det måste ju vara något kul i gottepåse!
Om bara tre sorters godis skulle finnas kvar i min värld skulle det vara:
1. Lakritsbåtar
2. Punschpraliner
3. Skumbananer
Mormor Hanna hade alltid en påse med blandade Lakrits- och Hallonbåtar i skafferiet, bakom andra grejor (undrar varför?;-) När jag hade hemma hos henne ett tag, fanns det bara Hallonbåtar kvar i påsen och mormor tyckte att det var Mycket Mystiskt! Hos mormor fick vi alltid en Twistpåse att dela på, vi barn. Min favorit var lakritskolan i lila-guldigt papper och för det mesta fanns det bara en sådan i varje påse, så man fick vara snabb.
Hos farmor Sonja och farfar Erik stod en kristallskål med godis alltid framme, det var mest hårt godis som såg ut som apelsin- och citronklyftor och så Danske Kungens bröstkarameller. Det enda mjuka var punschpraliner och de var för det mesta slut. Bara spåren, de små vita kulorna, fanns kvar i skålen. Farmor jobbade deltid på Pressbyrån i Billesholm och tog hem serietidningar till mig som jag läste mycket försiktigt (inget godisätande under tiden) för hon skulle ju ställa tillbaka dem i kiosken sen. Preskriberat brott vid det här laget, får man hoppas.
Salta blå fiskar får mig att minnas kiosken på friluftsbadet i Bjuv på 70-talet. Med frottébadrock över våt baddräkt, köade man barfota på de iskalla betongplattorna med några kronor i handen. Det blev en hel del salta fiskar och Nötcreme för några kronor på den tiden! Mmm, Nötcreme, att slita av ett hörn med tänderna och bara njuta! Tänk att den smakar precis likadant idag när man missbrukar en i smyg i bilens trygga avskildhet!
Som fem-sexåringar köpte vi tuggummi i "tjollen" på Högastensgatan i Helsingborg. Farbrorn som hade kiosken satt i rullstol och var jättesnäll. Men är det inte fler än jag som undrar? Var i hela friden tog Salta Riff vägen? Dessa buteljgröna, smuliga tuggummin som inte fått någon efterföljare att tala om. Saknar dem! (Vi köpte också John Silver utan filter till mamma, no problemo! Det var en annan tid...det där 60-talet)
http://www.facebook.com/group.php?gid=5679569429#/topic.php?uid=5679569429&topic=10668
Visst brinner du nu, kära läsare, av längtan att få tala om för mig och världen vilka som är dina tre favoriter och varför!
Skriv en kommentar och lätta ditt hjärta!
Kommentarer
Postat av: Clara
Jag saknar Milky Way! Det smakar inte alls lika gott nu som det gjorde när man var liten :(
Postat av: Anna
Hur är det med Raider då? Blev smaken annorlunda när den bytte namn till Twix? Ett tag levde du på Raider, Dillchips och Cola!
Postat av: Hanna
Mina tre favvisar är definitivt:
Twix/Raider /ja, twix smakar annorlunda! =(
Salta flaskor
Tennisrack /helst dom svarta..
De finns ju sorter som fanns när jag va liten som inte finns nu.. Betyder de att jag börjar bli gammal? :O
Kram!
Trackback
